TANKAR, SJUKHUSBESÖK, DAG 20 I ÅBO

Hej finisar,

Hoppas ni mår bra! Vi mår sådär. Efter en förmiddag på sjukhuset var vi helt slut i skallen. Vi gjorde ett ul där allt såg bra ut, bebbe låg och sov under tiden så inte så mycket rörelser. Bebbe ligger med fötterna mot min rygg nu så det är därför jag inte känner lika mycket sparkar. Vi gjorde även ctg och det gick bra, började sparka på "mätaren" direkt som vanligt haha. Sen fick jag göra lite olika labbtester, CTG och HB, blodtryck , feber och urinprov. Jag börjar känna mig hängig och trött i kroppen så det är lika bra att ta alltihopa. Jag tror inte att jag har någon infektion då sjukhuset ännu inte ringt men samtidigt är det så bra att vi tar det så ofta för att vara säker. Skulle jag få en infektion nu så skulle det eventuellt plocka ut bebbe så jag har bunkrat upp med massor utav frukt och dricker mycket och hoppas på att förhindra något.

Vi fick även träffa en barnläkare från neo som berättade lite om vad som kan hända. Det är lite jobbigt då vi hört det flertal gånger och alltid försöker "undvika" det , då vi hört det på typ alla besök innan och vi har försökt peppat oss med positiva tankar istället. Vi kände oss lite nedstämda efter mötet och då hade vi en "rundtur" på neo bokat och fick se var vi eventuellt kommer att hamna om vi föder här. Det var också en upplevelse. Det känns så jobbigt att se alla sladdar och alla kuvöser och allt sånt, det känns som att detta är en mardröm som man inte riktigt vaknat ur. Jag kan inte förstå att det är jag och L som går igenom det här, det är jättesvårt att ta in. Jag är rädd att det kommer att komma som en käftsmäll efter allt detta är över, att man då landar i det. Jag har försökt att förklara det som att jag vet att vi går igenom det här men jag kan inte förstå det. Det kommer inte in i skallen på något sätt. Som att dagarna bara står på repeat och livet står på paus. Samtidigt som det swishar förbi snabbare än någonsin.

Det är mycket känslor just nu. Vi känner oss så förvirrade och kluvna.

Samtidigt som vi vill att bebbe ska mysa klart inne i magen så vill vi att bebis kommer ut. Samtidigt som vi vill vara kvar här, vill vi åka hem. Samtidigt som vi intalar oss att vi mår bra, så kommer det dippar hela tiden där vi båda är så ledsna. Det är så jobbigt att ingenting veta. Vi kan inte ställa oss in på något. Kommer bebis idag? Om en vecka? Kommer vi gå fullt ut? Ska vi börja planera med barnrummet och barnkläder? Eller varför ska vi planera, det finns ju inget vi kan göra härifrån.. Vi saknar vår vovve och vår familj och vänner, hela tiden varje dag. Det är tusen tankar som surrar i våra huvuden varje dag och varje dag ställer vi oss samma frågor. Vi försöker vara starka för varandra men det är inte alltid att det går. Snart har vi varit här i 3 veckor och jag som intalade mig själv att det bara skulle bli en vecka har börjat inse att det inte är så, hehe. Jag önskar verkligen att jag kunde veta hur "kösystemet" fungerade på Ackis i Uppsala. Jag vet och har sett att det är flertal personer som sökt sig till uppsala efter oss och som får vård på neo. Jag vill bara förstå logiken, kommer det någonsin att finnas en plats till oss? Kommer vi få komma hem i augusti? De har platser här till sista augusti, men kommer de att förnyas? Kommer vi att behöva föda i Gävle? Vi hoppas verkligen inte på det sistnämnda. Läkarna här och i Uppsala har sagt att vi kommer att behöva föda på ett universitetssjukhus men tänk om dem ändrar det också? Det är så svårt att känna sig trygg och möjligheten att slappna av finns inte riktigt.

Vi gör vårat bästa för att hålla er uppdaterade med hur vi mår, men vi försöker smälta allting också. Jag vet inte hur roligt det är att läsa om vår resa eller om det ens är intressant, men det är skönt att få skriva av sig när behovet infinner sig. Och idag finns det mer än någonsin. Nu ska jag gå och kramas lite med L och hoppas på att akademiska ger oss bra besked på samtalet i eftermiddag. <3

Om ni läst såhär långt så vill jag bara tacka 😘 Ni är många som frågar vilken vecka jag är i och jag är nu i v 27, 26+5. Ny vecka på fredag, alltså v 28, 27+0 . Läkarna är förvånade att jag gått så långt. Idag är det 11v sen vattnet gick och vilken resa det har varit - och är!


​Bebis växer för fullt där inne iaf och jag växer tydligen med den. 😅 Känns som att magen är öveeeeeraaaalllt!

Gillar

Kommentarer

Malin
,
Jag känner inte er men jag tänker på er så ofta och är så glad att allt ändå verkar gå så bra (men så bedrövad att ni måste uppleva detta i ett annat land än det ni bor i). All heder till Finland men att Sverige ska behöva paxa rum på finska sjukhus är galet. Hoppas bebbe stannar inne ett tag till så att den får växa till sig lite mer och ni kan föda i uppsala!
Livetikokosnoten
Livetikokosnoten,
Er resa är minst sagt omtumlande även för oss som läsare. Du är så stark!!! 🙏🏻✨
nouw.com/livetikokosnoten
IP: 82.99.3.229